Tomgång

Är det såhär? Hamnar man i något sorts vakuum när man inte längre behöver gå till ett jobb, men ändå har full betalning? Alltså... varför ska jag anstränga mig om jag ändå har det precis som förut? Jag borde ju egentligen plugga på som fan vad det gäller sökning av jobb, hur jag blir den rätte personen för de jobb jag söker - men... Kanske borde jag också få klart de projekt jag faktiskt har i huvudet på morgnarna när jag går upp, så att jag slipper ha ångest över att inte ens klara av dem?

Nä... i morgon är det ett tag i kragen som behövs! Välstädad lägenhet, hårdrock ur högtalarna och sätta golvlister i Tova's rum som gäller! Och handling också ja... tvätta kl. 1... måla fönsterkarmar? hämta Tova?..... Planering och strukturering verkar vara först på schemat i morgon.

Fick mitt betyg från Lastvagnar skickat med posten idag... Min senaste chef lyckades benämna mig med Anders (trots att han fick till mitt personnummer rätt i början) och det känns ju lite B... när han ändå fick iväg betyget med rätt adress och allt. Ja, kanske personifierar det honom mer än det gör mig irriterad över att behöva ta tag i det själv för att få det rätt? Lite pinsamt i alla fall.

Den allra sista lastbilen jag byggt på?: